Det är töväder i Stockholm när jag träffar de ungerska författarna Krisztina Tóth och Orsolya Karafiáth. De är inbjudna av Svenska PEN för att delta i ett panelsamtal om Metoo-rörelsen i Ungern. Utanför fönstret droppar det från taken, och i rabatterna kan man ana krokus och snödroppar. I författarnas hemland är läget däremot genomfruset, i varje fall om man ser till politiken.
Inför parlamentsvalet i Ungern har regerande premiärminister Viktor Orbán från det nationalkonservativa partiet Fidesz tydliggjort partiets position: ”Europa invaderas av migranter och valet kommer att avgöra om Ungern blir ett land för ungrare, eller ett invandrarland”.
– Regeringen använder migranterna som syndabock, säger Krisztina Tóth. Hon har skrivit ett tjugotal böcker, såväl poesi som prosa, och lyckats med konststycket att kombinera samhällskritik med att sälja i stora upplagor. Ofta använder hon vardagliga motiv i sina verk, vilket ger en osminkad bild av det ungerska samhället.
Hon fortsätter:
– Hela det politiska systemet är konservativt och rasistiskt, och regeringens politik baseras på hat. Tidigare var det romerna som var de ständiga syndabockarna. Det skedde incidenter där högerextrema gick till attack mot romer och dödade dem. Nu är det istället migranterna som får skulden för allt. Men problemet med migranterna är något som regeringen skapat. Ungern har stora problem med fattigdom, arbetslöshet, korruption och hemlöshet, men dessa frågor överskuggas helt genom att regeringen fokuserar på migranterna.
Författaren och journalisten Orsolya Karafiáth drar efter andan när hon berättar om medieklimatet i Ungern:
– Oberoende medier har det svårt idag, även om det finns fria tidningar och möjlighet att göra sin röst hörd. De privatägda tidningar som jag arbetar för är exempel på detta. Men dessa tidningar har allt mindre pengar, och färre möjligheter. Regeringen ger stora mängder stöd till de tidningar som stödjer dem, och därigenom kan de föra ut sitt budskap till stora delar av befolkningen, säger Orsolya Karafiáth.
Hon är en författare som kombinerar olika konstformer och använder sig själv som material, lite som en ungersk blandning av artisten Madonna och konstnären Cindy Sherman. Hennes texter publiceras regelbundet i ungerska kulturtidskrifter och oberoende media, och inte sällan blir hon ansatt för sin frispråkighet och lekfullt poserande stil.
Karafiáth har åtta böcker bakom sig, senast romanen ”Siren” från 2017. Men böckerna får inget kulturstöd, och hon får inga statliga stipendier. Detta har att göra med att de regeringstrogna konstinstitutionerna styr konst- och kulturlivet. Den statliga Ungerska konstakademin får merparten av det statliga kulturstödet. Ursprungligen var akademin inte en nationell institution, utan en privat grupp med en agenda åt högerhållet, men med den nya grundlagen 2011, fick den en exceptionell position. Bland annat har man skapat ett pris som heter ”Nationens konstnär”, vilket innebär ett mycket högt månatligt apanage och ekonomisk trygghet livet ut. För att få priset måste man dock verka i en regeringsvänlig anda.
Men i Ungern finns även Széchenyiakademin som saknar Ungerska konstakademins krav på trohet mot nationen. Här återfinns bland annat landets största och internationellt mest kända författare, inklusive de ständigt Nobelpristippade Péter Nádas och László Krasznahorkai. Det finns även två författarförbund: det regeringstrogna ”Ungerska författarförbundet”, och det oberoende ”Skönlitterära sällskapet”
– Sedan Fidesz kom till makten har jag inte fått några stipendier, inte heller har mitt förlag fått kulturstöd för att publicera mina böcker. Det är enbart de som motsvarar regeringens smak som får stöd. Före maktskiftet hade jag åtskilliga uppdrag för regionala och statliga institutioner, men de har ställts in allteftersom, säger Orsolya Karafiáth.
– Jag får inte heller några stipendier, och inga litterära utmärkelser, inflikar Krisztina Tóth. Hon berättar att hon försörjer sig på sitt författarskap. Böckerna är översätta till ett flertal språk, och hon undervisar även på teatervetenskapliga institutionen på universitetet i Budapest.
—————————————————————–