Det finns poeter som stiger rakt in i hjärtat och slår rot i läsarens artärer, för att sedan pumpa sig ut i blodet. Just en sådan är Else Lasker-Schüler (1869–1945), den tyska expressionismens självförbrännande hjältinna. I Sverige introducerades hon med ”Dikter & porträtt” (2009), en tvåspråkig utgåva med lyrik och essäer, i urval och översättning av Peter Handberg. Och sedan i våras finns i Marie Tonkins översättning ”Pärlor ur min krona. Dikter i urval” (Lejd) med lyrik som spänner över hela författarskapet.