Om den villkorslösa kärleken mellan en pappa och hans dotter och om en ungdomsförälskelse som påverkar ett helt liv. Och är en inställd kärlekshistoria också en kärlekshistoria?
I Lycka skildrar Johan Kling en man som försöker förena kärleken till ett barn med drömmen om att kunna leva nära en annan vuxen igen. I Cecilia Hanssons Au pair möter läsaren en kvinnlig poet mitt i livet som skriver en bok om när hon som nittonåring arbetade som au pair i Wien och blev förälskad i sin tysklärare.
Akademibokhandeln är på plats och säljer boken till specialpris.
Biblioteket i samarbete med Akademibokhandeln i Sickla och Natur & Kultur
Sebaldsällskapet grundades i Stockholm 2018-11-13
Den tyskspråkige författaren W.G. Sebald (1944–2001) var fram till sin död ständigt omnämnd som tänkbar kandidat till Nobelpriset i litteratur. Med böcker som Austerlitz, Utvandrade, Saturnus ringar och Svindel. Känslor utvecklade han en helt egen prosastil som inspirerat och influerat många författare efter honom. I en krönika i Times Literary Supplement år 2000 funderade Susan Sontag över huruvida litterär storhet fortfarande är möjlig. Hon besvarade sin retoriska fråga med en hänvisning till W.G. Sebalds författarskap.
Den 13 november bildades Sebaldsällskapet i Stockholm. Sällskapets ändamål är att främja och sprida kännedom om en av vår tids viktigaste författare. Verksamheten kommer att främst ägna sig åt seminarier, symposier, möten och föredrag kring W.G. Sebalds författarskap. Sällskapet ämnar även att publicera skriften Sebaldiana.
Författaren Astrid Seeberger valdes enhälligt till Sebaldsällskapets ordförande. Journalisten Mats Almegård utsågs till sekreterare, förläggaren Svante Weyler till kassör. Översättaren Ludvig Berggren, litteraturkritikern Madeleine Gustafsson, poeten Cecilia Hansson och författaren Agneta Pleijel utsågs till styrelseledamöter.
Bara två dygn gammalt har Sebaldsällskapet redan drygt ett fyrtiotal medlemmar.
Alla som är intresserade av W.G. Sebalds författarskap är välkomna som medlemmar.
”We can listen more to art and literature, because they promote empathy and understanding and act therefore as a protection against totalitarian currents.”